I två val har Harald Hjalmarsson (m) i Västervik fått flest
personröster av alla kommunalråd i landet räknat i procent av väljarantalet.
Förtroendekapitalet har varit mycket högt. Han har som bonus
och konsekvens av sin popularitet haft ett starkt kommunikationsövertag.
Allt detta har mer eller mindre tappats bort över en natt i
en eskalerande och till synes okontrollerad ekonomisk härdsmälta som drabbat
kommunen. Förluster som tycks ha skenat har tvingat kommunledningen att gång på
gång dra i nödbromsar och revidera antalet förlustmiljoner. Senast till minus
70 miljoner för 2011. Därtill ska läggas gamla förluster på 35 miljoner som
inte balanserats. Sammantaget behöver kommunen minska sina kostnader med 150
miljoner kronor.
Prövningens tid, kan man sammanfatta.
Det som händer i en sådan situation är värt en analys. Hur
bromsar man ett fall? Frustrerade kommunbor är rasande över bristen på tydlig
kommunikation och trovärdiga förklaringar.
I en kris är samarbete det enda som hjälper, att alla förmås
att sluta upp. Det vet alla. Men det fungerar bara om medborgare tror att man
fått hela sammanhanget förklarat för sig. Man ska ha förstått problemet och
kunna känna sig delaktig. Då är man beredd att hjälpa till.
Det är något att ta lärdom av.
Att äga informationen och kunna kommunicera är avgörande för
att du ska kunna hantera problem och kriser. Annars är initiativet borta. Du
styr inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar