torsdag 11 februari 2010

Om entreprenörskap och artister

Entreprenörer är som artister - i den meningen att ingen är den andra lik.
Om artister sägs det att de har något andra inte har. Det är just därför de är artister.

Kommer inte på kall
Entreprenörer är till skillnad från artister, sin egen manager. Och de kommer inte på kall. Därför går det inte att utbilda entreprenörer. De är hela tiden någon annan stans. De är sällan intresserade av sig själva utan av processer - av att få något att hända.
En riktig entreprenör kallar sig aldrig för entreprenör. De blir det av en slump. Ibland är det som om något kallar på dem. Andra drivs av häftig revanschlust. Ingen har tänkt tanken "jag ska bli entreprenör".

Var finns de?
Går det att identifiera hos unga vem som blir en framgångsrik entreprenör? Ja, inte är det genom att leta hos unga som delar ut tidningar eller samlar flaskor.
Entreprenörskap är en form av kritisk avvikelse. En entreprenörskultur växer i samhällen där slumpen är satt i system. I en tillåtande kultur. Det är inte personerna samhället ska satsa på utan en miljö där entreprenörskap görs möjligt. I vilken totalitär systemstat finns en entreprenörskultur, t ex?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar