fredag 17 februari 2012

Vinst? Som att svära i kyrkan...

Ungas arbetslöshet är på väg mot tragiska proportioner - i Sverige med tvåsiffriga tal är vi ändå lyckligt förskonade vid jämförelse med katastrofer som i Irland, Spanien och Grekland där de unga utbildade nu flyr landen.

I Sverige och i Västervik har vi våra egna problem.
Tillverkningsindustri ligger kvar på samma sysselsättningstal som på 70-talet. Här finns inga nya jobb.

Offentlig sektor kan inte växa mer utan här minskar jobben när verkligheten nu kommit ifatt kommunerna som måste spara, effektivisera och lägga ut allt mer på entreprenad. Samtidigt som vi är prisgivna på nya sätt för globaliseringens krafter.

Det enda hoppet är att små och medelstora företag i framförallt tjänstesektorn tillåts växa. Vi behöver därför ett mycket bättre, riskvilligare och tuffare innovationsklimat.

Det här vet förstås politiker och samhällsplanerare.
Det är bara i nya och växande små företag som nya jobb och tillväxt finns. I Sverige och i Västervik.

Vem bryr sig?

Paradoxen är att politiker inte bryr sig tillräckligt. En miljon pensionärer är en viktigare väljargrupp än 400 000 småföretagare. Särskilt som det i Sverige fortfarande finns en obehaglig misstro mot företagande. Det hänger i sedan den starka socialdemokratiska maktepoken där budskapet till alla var att sitta still i båten mot att alla skulle få det lite bättre för varje nytt år. Sossar gjorde upp med storindustri om hur det skulle gå till. Den ekonomiska politiken såg till att gynna exportföretagen. De många små- och medelstora företagen ansågs obetydliga, skulle hållas i shack för att inte utmana (väcka avundsjuka och oro) de breda folklagren och så är det fortfarande.

Lägg till att misstron mot kapitalism och globalisering i allmänhet växer. Avarter i finansvärlden och storbankers vämjeliga bonusar till toppchefer har också spillt över och drabbar tilltron till allt företagande.

I Västervik och andra jämförbara samhällen märks detta tydligt - misstron avslöjar sig i den lokala debatten, på insändarsidor och webben.

Hur kommer det sig? När det är det riskvilligt sunt företagande som är förutsättningen för all välfärd, för jobb och skatter? De offentliga systemens uppgift är "bara" att distribuera och snurra runt pengarna - vilket vi vid jämförelser gjort ovanligt bra i Sverige.

Men det behövs fortfarande en ny attityd till företagande och en insikt om att tillväxtreformer i stort och smått är avgörande för vår framtida välmåga.

Öka vinsten


Sänkt krogmoms är ett litet men målande exempel. Även i media som borde veta bättre mäter man momssänkningen i form av antalet krogar som sänker priser. När var och en begriper att momsen är till för att seriösa krogar i första hand måste öka sina vinster. Det är den mest olönsamma branschen av alla idag. Vinsten är det verktyg som alla vettiga företag använder för investeringar i produktutveckling, nya servicekoncept, marknadsföring och bra ledarskap. Allt det som gör att företag kan växa. Att använda momspengar för att ge tillbaka till kunder är som att skjuta sig i foten.

Och att prata om vinster är också att svära i kyrkan. Inte minst i offentlig sektor - ett privat skol- eller vårdföretag ska inte göra vinst. Hur ska de då kunna investera och utveckla bättre vård och service? Märk väl att jag talar om vettiga företag - inte fuskare som vill maximera egen vinning.

Att svära i kyrkan är också att ifrågasätta ledarskap och styrning i kommunala verksamheter. Hur använder de pengarna? Hur mäter de kvalitet? Hur effektiva är de? Självklart ska det ledarskapet ifrågasättas minst lika hårt - egentligen hårdare eftersom det är dina och mina pengar de använder - som privata företag.

Men det är som vi drabbats av mental härdsmälta. Vi är så försiktiga och fega. Det är t o m så att personal i kommunala verksamheter går mot sina chefer genom att använda den ofta okunniga allmänheten som gisslan via debattartiklar och upprop. Istället för att medborgare gör sig själva klokare, sätter sig in i problematiken och för en engagerad och riktig debatt om hur våra skattemedel används på bästa sätt.

Vi lever i ett bra samhälle, men risken är uppenbar att våra välfärdssystem inte håller så länge till om vi inte engagerar oss mer och bättre, om vi inte tar tag i frågor om tillväxt och innovationsklimat - och inte minst ändrar attityd till företagande, risktagande, kreativitet och entreprenörskap i vid mening.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar